Sverige går miste om 11 miljarder kronor årligen när äldre tvingas lämna arbetslivet i förtid. För att möta både demografiska och ekonomiska utmaningar krävs kraftfulla åtgärder, menar sparekonomen Shoka Åhrman.
Paulina Monzón
Uppdaterad: 07 juni 2025Publicerad: 07 juni 2025
ANNONS
ANNONS
Mest läst i kategorin
Trots stigande livslängd och ökad flexibilitet i pensionssystemet, halkar många äldre ur arbetslivet tidigare än nödvändigt. Enligt sparekonomen Shoka Åhrman är ålderism en av orsakerna till att så många 60-plussare hamnar utanför arbetsmarknaden, ofta mot sin vilja.
Redan från 40 års ålder minskar chanserna att bli kallad till intervju, och vid 65 är sannolikheten att bli kontaktad av arbetsgivare i princip noll. Samtidigt kräver längre liv att fler arbetar längre för att få en hållbar pension, skriver Åhrman i Dagens Industri.
”Sverige har en låg sysselsättningsgrad bland 65–69-åringar jämfört med andra OECD-länder”, skriver hon och pekar på det samhällsekonomiska slöseri som detta innebär.
MISSA INTE: Staten får större roll i vården – men inget förstatligande i sikte
Förtida pension – en dyr lösning
Många äldre som blir långtidsarbetslösa tvingas gå i pension tidigare än planerat. När a-kassan trappas ner ökar incitamentet att ta ut pension, trots att det leder till sämre ekonomi livet ut. Enligt siffror från SPP och Statistikmyndigheten SCB har andelen långtidsarbetslösa mellan 61 och 64 år som går i pension ökat kraftigt – från 33 procent år 2002 till 62 procent år 2022.
För individen kan det innebära ett nettoinkomstbortfall på upp till 16 000 kronor mellan 64 och 67 års ålder. Därefter riskerar pensionen att bli 6 000–7 000 kronor lägre varje månad livet ut. För att kompensera detta behövs ett eget sparande på mellan 1,2 och 1,9 miljoner kronor – en summa som få har, menar Åhrman.
ANNONS
Ett samhällsekonomiskt tapp på 11 miljarder
ANNONS
Enligt en analys av SCB:s data riskerar omkring 7 400 personer att bli ofrivilligt pensionerade före riktåldern 67 år när den nya pensionsåldern börjar tillämpas 2026. Konsekvensen? Lägre skatteintäkter, färre inbetalningar till pensionssystemet och ett tapp i BNP.
Totalt handlar det om ett årligt BNP-bortfall på 11 miljarder kronor, motsvarande 0,16 procent av BNP, samt 240 miljoner kronor i uteblivna skatteintäkter och pensionsavgifter bara under 2027.
Arbetslivserfarenhet – en resurs vi inte har råd att förlora
Forskning visar att arbetsgrupper med blandade åldrar presterar upp till 20 procent bättre i komplexa miljöer. Äldre medarbetare bidrar med erfarenhet, nätverk och stabilitet – resurser som är särskilt viktiga i ett allt mer konkurrensutsatt arbetsklimat.
Ändå fortsätter åldersdiskrimineringen, något som enligt Åhrman underminerar både tillväxt och välfärd.
Fem reformer mot ålderism
För att vända utvecklingen och verka mot ålderism föreslår Åhrman ett paket med reformer som ska öka incitamenten för både arbetsgivare och äldre att förlänga arbetslivet:
- Sänkt arbetsgivaravgift från 60 års ålder.
- Förstärkt jobbskatteavdrag för samma åldersgrupp.
- Större möjlighet till distansarbete och flexibla arbetstider.
- Anpassade tjänstepensionsavtal kopplade till riktålder.
- Höjd gräns för inbetalning till tjänstepension.
Åhrman avslutar med en tydlig uppmaning: ”Sverige har byggt sin välfärd på högt arbetskraftsdeltagande. Vi har inte råd att slösa bort erfarenhet – särskilt inte nu.”
ANNONS
Läs mer:
Strängnäs får 95 miljarder – nytt AI-datacenter
Inför räntebeskedet – alla riksbankstoppar har rörliga bolån
Trängselskatt på E4 för billigare kollektivtrafik till Arlanda
Dyrare mat kan bli följden när återvinningen förenklas
Läs mer från E55 - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Paulina Monzón
E55:s ekonomijournalist Paulina Monzón har en gedigen erfarenhet inom svensk journalistik, och har jobbat för både Rapport och Stockholmsnyheterna på SVT Nyheter samt Utrikesdesken på Sveriges Radio. Med erfarenhet av att ha jobbat både som breakingreporter och att göra reportage ute i fält, har Paulina Monzón bemästrat att göra sina artiklar rappa, pedagogiska och aktuella. Hon har alltid läsarupplevelsen och nyttan i fokus.
Paulina Monzón
E55:s ekonomijournalist Paulina Monzón har en gedigen erfarenhet inom svensk journalistik, och har jobbat för både Rapport och Stockholmsnyheterna på SVT Nyheter samt Utrikesdesken på Sveriges Radio. Med erfarenhet av att ha jobbat både som breakingreporter och att göra reportage ute i fält, har Paulina Monzón bemästrat att göra sina artiklar rappa, pedagogiska och aktuella. Hon har alltid läsarupplevelsen och nyttan i fokus.
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
ANNONS