Sverige sticker ut i internationella jämförelser över ekonomisk ojämlikhet. Vissa forskare varnar för samhällssplittring, medan nationalekonomen Jesper Roine menar att inkomstskillnader kan vara både nödvändiga och nyttiga – så länge de inte går överstyr.
Paulina Monzón
Uppdaterad: 26 maj 2025Publicerad: 26 maj 2025
ANNONS
ANNONS
Mest läst i kategorin
De ekonomiska skillnaderna i Sverige har ökat under de senaste decennierna. Särskilt tydligt är detta i Stockholm, där inkomstnivåerna varierar kraftigt mellan stadsdelar. På exklusiva Djurgården ligger medelinkomsten på nära tre miljoner kronor om året – vilket är fjorton gånger mer än i de fattigaste delarna av huvudstaden. Men inkomsterna visar inte hela bilden. Många som bor i dessa områden har dessutom stora tillgångar i form av fastigheter, aktier och kapital som stigit snabbt i värde.
En kartläggning från Dagens Nyheter visade klyftorna men skillnaderna större än vad många tror, då den verkliga förmögenheten ofta inte syns i statistiken. Detta gäller särskilt bland boende i rika delar av Stockholm.
MISSA INTE: Så mycket mer värd är varje svensk krona nu
Inkomstskillnader som drivkraft
Jesper Roine, professor vid Handelshögskolan i Stockholm och expert på inkomstfördelning, anser att skillnader i inkomst kan fylla en viktig funktion i samhället.
”Det har belagt att man anstränger sig mer, utbildar sig och arbetar hårt i strävan att få bättre betalt. Tjänar man mer på att göra något, ja då gör folk det,” säger han till Dagens Nyheter.
Roine menar att samhällen med för små ekonomiska skillnader tenderar att utvecklas sämre – både ekonomiskt och socialt. Det är alltså inte självklart att jämlikhet alltid leder till bättre resultat.
ANNONS
Riskerna med för stora skillnader
ANNONS
Trots de positiva effekterna betonar Roine att det finns gränser. När skillnaderna blir för stora, särskilt vad gäller förmögenheter, ökar känslan av utanförskap hos många. Det kan skapa sociala spänningar och hota den långsiktiga samhällsgemenskapen.
Han uttrycker oro för att barn föds in i helt olika förutsättningar beroende på vilka resurser deras familjer har.
”Det jag tycker är viktigast är om dessa skillnader växer från generation till generation. Det blir så stora skillnader för barnen och deras förutsättningar framåt.”
Problemet är att Sverige saknar ett offentligt och samlat register över människors totala tillgångar, vilket gör det svårt att exakt bedöma ojämlikhetens omfattning.
Sverige i ett globalt perspektiv
Sverige har idag 44 dollarmiljardärer enligt Forbes, och antalet mycket rika ökar snabbare här än i många andra länder. Internationellt väcker utvecklingen uppmärksamhet – nyligen skrev Financial Times att Sverige skapar ”den typen av förmögenheter som ökar risken för en anti-kapitalistisk revolt”.
Trots det anser Roine att läget inte är akut när det kommer till inkomstklyftorna. I jämförelse med länder som USA är Sverige fortfarande relativt stabilt.
”I USA har stora grupper som under längre tid inte sett någon bra ekonomisk utveckling. Det skapar oroligheter och det hotar hela samhällssystemet när de märker att de inte får ta del av tillväxten.”
Behövs en balanserad debatt
ANNONS
Sverige är unikt genom att ha relativt låga skatter på kapital, arv och fastigheter, samtidigt som skatten på arbete är hög och välfärdssystemet omfattande. Det politiska landskapet är splittrat – vissa vill se ökade skatter på rikedom, andra menar att tillväxten i sig gagnar alla.
Jesper Roine efterlyser en mer nyanserad diskussion kring inkomstklyftor. Det räcker inte att ena sidan ropar på katastrof, medan den andra hävdar att alla fått det bättre. Även om det stämmer att de flesta har fått det ekonomiskt bättre sedan 1990-talet, har höginkomsttagare och de allra rikaste haft den mest gynnsamma utvecklingen.
Läs mer:
Konst och sambolagen – vem har rätt till tavlorna?
Här får du mest villa för pengarna – bostadsgapet växer
Företag i beredskap – strejk i stora hamnar hotar leveranskedjorna
Allt fler äldre vräks – Kronofogden: ”Våga ta hjälp”
Läs mer från E55 - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Paulina Monzón
E55:s ekonomijournalist Paulina Monzón har en gedigen erfarenhet inom svensk journalistik, och har jobbat för både Rapport och Stockholmsnyheterna på SVT Nyheter samt Utrikesdesken på Sveriges Radio. Med erfarenhet av att ha jobbat både som breakingreporter och att göra reportage ute i fält, har Paulina Monzón bemästrat att göra sina artiklar rappa, pedagogiska och aktuella. Hon har alltid läsarupplevelsen och nyttan i fokus.
Paulina Monzón
E55:s ekonomijournalist Paulina Monzón har en gedigen erfarenhet inom svensk journalistik, och har jobbat för både Rapport och Stockholmsnyheterna på SVT Nyheter samt Utrikesdesken på Sveriges Radio. Med erfarenhet av att ha jobbat både som breakingreporter och att göra reportage ute i fält, har Paulina Monzón bemästrat att göra sina artiklar rappa, pedagogiska och aktuella. Hon har alltid läsarupplevelsen och nyttan i fokus.
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
ANNONS