Vår livsstil och olika miljöfaktorer kan bidra till ett sorts biologiskt minne som förs vidare i flera generationer, nu har forskare tittat på pappors bidrag till sina ättlingars immunförsvar.
Annika Hjerpe
Uppdaterad: 17 okt. 2025Publicerad: 19 okt. 2025
ANNONS
Mest läst i kategorin
Epigenitik kan beskrivas som ett sorts biologiskt minne som kan ändra hur kroppen reagerar på på olika yttre faktorer, som exempelvis infektioner, svält eller rökning. Det ändrar inte vårt dna, utan hur olika gener blir mer eller mindre aktiva.
En del av de här förändringarna sitter kvar i generna väldigt länge så att det biologiska minnet ibland kan föras vidare till barn och barnbarn och göra så att deras olika gener blir mer eller mindre aktiva.
ANNONS
Det är fortfarande inte känt hur den biologiska informationen om en infektion, eller liknande, som en pappa flera år tidigare har varit med om, överförs till hans barn.
Epigenetisk kod består av kemiska modifieringar och det är välkänt att stora delar av förändringarna försvinner i embryot.
Trots det verkar det som att den biologiska informationen på något sätt ändå bevaras tills fostret har etablerats och sedan återinförs i fostrets dna. Nu letar forskare efter mekanismerna för hur det här går till.
Förändringarna kan vara positiva
Två forskare vid Linköpings universitet som forskar om epigenitik är Anita Öst, som forskar om hur föräldrarnas levnadsvanor påverkar nästa generations ämnesomsättning, och Maria Lerm, som forskar om epigenitik och infektionssjukdomar.
”Inom mitt fält när det gäller ämnesomsättning så är de epigenetiska effekterna av svält eller övergödning ofta negativa. Så det var intressant för mig när Maria började prata om att en del typ epigenetiska förändringar som rör immunförsvaret kan vara positiva”, säger Anita Öst i ett pressmeddelande.
De två forskarna kombinerade sin kunskap om hur olika miljöfaktorer påverkar epigenetiken i flera generationer och har tillsammans med sina kollegor Shamila Alipoor och Parisa Norouzitallab gått igenom den vetenskapliga litteraturen i ämnet.
ANNONS
De har fokuserat på pappors påverkan på sina blivande barn.
”Vi tror inte att pappans roll är viktigare, utan snarare tvärtom. Mammans påverkan på barnet rent epigenetiskt är antagligen större. Men eftersom mamman påverkar embryot och fostret väldigt länge, så är det svårare att urskilja effekter av olika exponeringar. Det är lättare att följa epigenetiska effekter på fädernet, eftersom tidsfönstret är så kort: spermien levererar det genetiska materialet till ägget och sen är det klart. Det är bara i det ögonblicket som det kan överföras biologisk information från pappan. Det gör att det är lättare att lista ut hur det fungerar”, säger Anita Öst i pressmeddelandet.
ANNONS
Senaste nytt
Kan ge evolutionär fördel
I en perspektivartikel om nuläget inom forskningsområdet föreslår de att pappors exponering för kost, stress, skadliga ämnen och infektioner, genom epigenitiken, kan påverka deras barns och barnbarns immunförsvar.
En studie gjord av forskare vid Bonns universitet pekade exempelvis på att mushanar som haft en infektion med candidasvamp fick söner med lägre risk att dö av en sådan infektion.
Den skyddande effekten mushanarna fick följde även med till nästa generation, alltså till den ursprungliga muspappans barnbarn.
Nu lägger Anita Öst och Maria Lerm fram hypotesen att i de fall skyddet mot sjukdomar förstärkas kan det ge pappans ättlingar en evolutionär fördel, hypotesen behöver prövas genom forskning innan det går att säga att det är så.
Killars tonårstid kan vara viktig
En del studier pekar på att vår livsstil och de sjukdomar vi haft årtionden senare kan påverka kommande generationer genetiskt.
ANNONS
”Det kan vara viktigt att vara medveten om att för killar verkar puberteten och tiden före vara en känslig period när det gäller exempelvis rökning. Enligt en norsk studie ökar risken att barnen får astma om papporna rökte när de var yngre än 15 år. Så det är långvariga effekter som kan få konsekvenser långt utöver den egna individens hälsa”, säger Anita Öst i pressmeddelandet.
De gener vi föds med kan vi inte göra någonting åt, men det biologiska minnet kan, epigenomet, kan ändras.
”Många studier visar att det här är dynamiska processer. Det finns allt från förändringar som är väldigt stabila till sådana som är väldigt, väldigt dynamiska. Det är det som är det sköna med just epigenetik”, säger Maria Lerm i pressneddelandet.
Studie: Så påverkar könsroller äldreomsorgen
En ny studie från Linköpings universitet, som baseras på intervjuer med 40 chefer inom äldreomsorgen, visar hur könsroller påverkar lärande och utveckling.
Läs mer från E55 - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Annika Hjerpe
Erfaren journalist både som reporter och redaktör. Bevakar allt som berör Hälsa, Husdjur och den lilla människan för News55.
Annika Hjerpe
Erfaren journalist både som reporter och redaktör. Bevakar allt som berör Hälsa, Husdjur och den lilla människan för News55.
ANNONS
Laddhybrid-kampanj hos Volkswagen
Elektrifiera vardagen med upp till 12 mils färd helt på el. Välj en SWE Edition fullpackad med utrustning till ett förmånligt pris och lågt förmånsvärde.
Se alla kampanjmodeller här!
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
ANNONS