”Människor ska alltid kunna betala – även när internet ligger nere”, säger riksbankschefen Erik Thedéen om kontanter.


Mest läst i kategorin
“Människor ska alltid kunna betala för livsmedel, vård och mediciner både digitalt och med kontanter. Det alltmer oroliga omvärldsläget, ökade cyberattacker och även det stora strömavbrottet i Sydeuropa visar på vikten av att kunna betala också när internet ligger nere, säger riksbankschefen Erik Thedéen i ett pressmeddelande.
Riksbanken vill därför att det blir lag på att vissa butiker, särskilt de som säljer livsmedel, ska vara skyldiga att ta emot kontanter, skriver Privata Affärer.
Förslaget har redan varit ute på remiss efter en statlig utredning, och nu ger Riksbanken sitt fulla stöd till idén.
I ett remissvar till regeringen instämmer Riksbanken nu i den slutsatsen. Tydliga regler för kontantanvändning är enligt myndigheten avgörande för ett tryggt och robust betalningssystem – särskilt i händelse av kriser.
MISSA INTE: Prischock för både nya och gamla bilar i Sverige
Kontanter som beredskapsfråga
Sverige har under de senaste åren blivit ett av världens mest kontantfria samhällen. Men med den utvecklingen följer nya sårbarheter. Om en störning i internettrafiken eller elförsörjningen inträffar blir digitala betallösningar snabbt oanvändbara.
Det är just detta som oroar Riksbanken. Genom att stärka kontantens roll i samhället hoppas man minska risken att människor står utan möjlighet att betala för basvaror i ett läge där tekniken sviker. Det gäller inte minst äldre personer och andra grupper som fortfarande är beroende av kontanter i vardagen.
Enligt remissvaret bör även bankernas ansvar förtydligas. För att kontanter ska kunna cirkulera krävs det att företagen har möjlighet att sätta in sina dagskassor. Här menar Riksbanken att dagens system är otillräckligt.
Man pekar särskilt på att sparbanker i nuläget inte har någon laglig skyldighet att ta emot kontanter från privatpersoner, något som enligt Riksbanken bör ändras.
MISSA INTE: 2,5 kronor dyrare med bränsle – oavsett valresultat
Delade åsikter bland myndigheter
Alla instanser håller dock inte med. Finansinspektionen är en annan tung remisspart, och i sitt yttrande efterlyser myndigheten en bredare analys innan beslut fattas.
Enligt FI finns det fortfarande oklarheter kring kontanternas roll på betalmarknaden, särskilt i takt med att tekniken utvecklas.
Dessutom pekar man på risken för penningtvätt. Hantering av kontanter kan underlätta kriminella upplägg, och det är något som Finansinspektionen menar måste vägas in i lagstiftningen. FI vill därför inte gå lika långt som Riksbanken utan anser att det behövs mer utredning.

MISSA INTE: Vindkraftverk tvingas stänga – efter faktura på en halv miljon
Riksbanken är inställd på kontanter
Men för Riksbankens del är frågan redan klar. Det handlar om beredskap – inte om nostalgi.
Kontanter ska fungera som ett parallellt betalsystem som kan användas när andra system inte gör det. Och då måste både handeln och bankerna vara skyldiga att hantera dem.
Diskussionen visar att kontanternas framtid i Sverige inte bara rör teknik och vanor, utan även säkerhet och samhällsberedskap. Och i det perspektivet är frågan större än den enskilda sedeln i plånboken.
Läs mer om ekonomi:
Hälsovård – en stabil tillväxtmotor i en orolig värld
Arturo Arques, 60: Så grejar du ekonomin efter 50 års ålder
Pension eller sjukersättning? Så ska du tänka

Frank Kummel har tidigare arbetat på bland annat Dagens PS där han rapporterade om börsen, med fokus på Stockholmsbörsens storbolag. Som skribent på News55 fokuserar han på privatekonomi, men skriver även om resor och samhälle.

Frank Kummel har tidigare arbetat på bland annat Dagens PS där han rapporterade om börsen, med fokus på Stockholmsbörsens storbolag. Som skribent på News55 fokuserar han på privatekonomi, men skriver även om resor och samhälle.