E55

Så mycket bör du ha på sparkontot – experternas råd

sparkontot
Barbara Ginty tipsar om att ha en redig buffert i lönekontot. (Foto: Arthon Meekodong, Getty Images och Patcharapon´s Images)
Frank Kummel
Frank Kummel
Uppdaterad: 30 juli 2025Publicerad: 30 juli 2025

Efter börsens berg-och-dalbana lockar de trygga räntan från sparkontot många svenskar. Men hur mycket ska egentligen ligga där?

ANNONS
ANNONS

Mest läst i kategorin

Stora Enso
Spela klippet
E55 Studio

Vad blir kvar av Stora Enso om skogsbolaget knoppar av

31 juli 2025

”Om dina månatliga räkningar är 30 000 kronor skulle jag rekommendera att ha ytterligare 15 000 eller 20 000”, säger Barbara Ginty, finansiell rådgivare och podcaster, om ditt lönekonto. 

Hon menar att man bör ha minst en till två månaders utgifter på sitt lönekonto, skriver Fortune.

MISSA INTE: Enorma skillnader i elpriser 2025: ”Vi har låst in kraften i norr”

Lönekontot – bara för löpande utgifter

På lönekontot landar lönen och därifrån betalar vi hyra, el, försäkringar och mat. Men det är ingen bra plats att samla pengar på längre sikt.

Svenska lönekonton ger sällan någon ränta alls. De få som gör det ligger ofta på blygsamma 0,1-0,2 procent – långt under inflationen.

Barbara Ginty rekommenderar en buffert utöver de månatliga räkningarna, något som Konsumentverket också stödjer. Anledningen är enkel – du vill inte riskera övertrasseringsavgifter om något oväntat dyker upp.

Många banker har också krav på minsta saldo. Går du under gränsen kan det kosta flera hundralappar i månaden.

MISSA INTE: Inflationen högre än väntat – Riksbankens nästa steg osäkert

ANNONS
ANNONS

Sparkontot – här ska huvuddelen ligga

Den stora kassan bör ligga på ett sparkonto med bra ränta. Experterna är eniga om att man bör ha minst tre till sex månaders levnadskostnader undanstoppade.

”Din krisfond är där du ska ha merparten av dina kontanter”, säger Barbara Ginty. Hon påpekar att många sparkonton nu ger mellan 3 och 4 procent ränta.

I Sverige erbjuder flera nätbanker räntor över 3 procent på sparkonton. Det är stor skillnad mot storbankernas ofta betydligt lägre nivåer.

Du behöver inte ha sparkontot hos samma bank som lönekontot. Tvärtom lönar det sig ofta att jämföra och välja den bank som ger bäst villkor.

MISSA INTE: Finansinspektionen slår larm: Unga måste sluta ta tips från AI

Familjesituationen avgör buffertens storlek

Barbara Ginty menar att ensamstående utan barn kanske klarar sig med tre månaders buffer. Men för den som har familj ser det annorlunda ut.

”Om du är ensamstående förälder skulle jag rekommendera minst sex månader, men helst mellan sex och tolv”, säger hon. För den som är familjens huvudförsörjare kan det vara klokt att sikta på ett helt års utgifter.

ANNONS

Tanken är att klara sig utan att behöva låna om jobbet försvinner eller sjukdom slår till. Utan buffert kan en oväntad utgift snabbt leda till dyra lån.

Även en mindre summa gör skillnad. Börja med det du kan och bygg upp bufferten över tid.

Automatisera sparkontot

Ett smart knep är att sätta sparandet på autopilot. Låt en summa gå direkt från lönekontot till sparkontot varje månad.

När pengarna aldrig landar på lönekontot minskar risken att de går åt till annat. Börja med en mindre summa och öka gradvis.

Välj också rätt typ av konto. Ett sparkonto med hög ränta får pengarna att växa snabbare än ett med låg eller ingen ränta.

De bästa sparkontona ger över 3 procent i ränta, vilket är mer än tio gånger så mycket som genomsnittet hos storbankerna.

Barbara Ginty tipsar om att automatisera sparandet genom att se till så att pengar automatiskt överförs dit. (Foto: Suwinai Sukanant´s Images)

Hitta balansen mellan trygghet och avkastning

ANNONS

Visst är det tryggt med pengar på banken, men det finns en baksida. Den som har för mycket på sparkontot missar chansen till högre avkastning på börsen.

Räntan på sparkonton följer ofta Riksbankens styrränta och kan både gå upp och ner. Just nu är läget gynnsamt, men det kan snabbt ändras.

Barbara Ginty understryker vikten av att hitta rätt balans. En rejäl buffert är bra, men resten av pengarna kan ofta ge bättre avkastning i fonder eller aktier.

Läs mer om ekonomi:

Så undviker du låg ränta – och ser till att dina pengar växer

Skatteverkets blunder flyttade företaget till Lettland

Kronan tappar i styrka mot euro och dollar – nytt tryck på svensk ekonomi

ANNONS

ANNONS
Läs mer från E55 - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Frank Kummel
Frank Kummel

Frank Kummel har tidigare arbetat på bland annat Dagens PS där han rapporterade om börsen, med fokus på Stockholmsbörsens storbolag. Som skribent på News55 fokuserar han på privatekonomi, men skriver även om resor och samhälle.

Frank Kummel
Frank Kummel

Frank Kummel har tidigare arbetat på bland annat Dagens PS där han rapporterade om börsen, med fokus på Stockholmsbörsens storbolag. Som skribent på News55 fokuserar han på privatekonomi, men skriver även om resor och samhälle.

ANNONS