Trots långvarig debatt om ett statligt övertagande av sjukvården säger nu sex av åtta riksdagspartier nej till ett fullständigt förstatligande. En ny utredning visar att det finns andra sätt att öka den statliga styrningen utan att förändra huvudmannaskapet.
Paulina Monzón
Uppdaterad: 04 juni 2025Publicerad: 04 juni 2025
ANNONS
ANNONS
Mest läst i kategorin
Efter den parlamentariska Vårdansvarskommitténs nya utredning är det endast Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna som fortsatt förespråkar att staten helt ska ta över ansvaret för sjukvården i Sverige. Samtliga övriga partier i riksdagen är kritiska till ett sådant förstatligande.
Utredningen var en del av Tidöavtalet och har varit särskilt viktig för KD, som länge drivit frågan om nationell styrning av vården. Nu står det dock klart att det finns en bred politisk enighet om att det inte är själva huvudmannaskapet som är nyckeln till bättre vård.
”Vi har gjort en gedigen analys och kommit fram till att det inte är huvudmannaskapet som är orsaken eller lösningen på vårdens problem”, säger Johan Hultberg (M), ledamot i kommittén.
MISSA INTE: Dyrare mat kan bli följden när återvinningen förenklas
Kritik mot förstatligande
De sex partier som säger nej till ett statligt huvudmannaskap – Socialdemokraterna, Moderaterna, Vänsterpartiet, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet – menar att det saknas tydliga belägg för att en sådan omställning skulle leda till förbättringar. I stället varnas det för ökade kostnader och nya samordningsproblem.
”Nu är det här prövat och analyserat och i mina ögon är det här spiken i kistan för ett statligt huvudmannaskap”, säger kommittéledamoten Fredrik Lundh Sammeli (S) till SVT.
Utredningen konstaterar dessutom att ett delvis statligt ansvar, till exempel bara för specialistvården, kan försvåra samarbetet mellan kommuner, regioner och staten.
ANNONS
ANNONS
Enighet om ökat statligt ansvar
Trots oenigheten kring huvudmannaskapet är partierna överens om att staten bör ta ett större ansvar på vissa områden inom sjukvården. Det handlar om sex specifika delar: kompetensförsörjning, läkemedel, vaccinationer, screening, rättspsykiatrisk vård samt luftburen ambulansverksamhet.
Jean-Luc Af Geijerstam, kommitténs ordförande, anser att det går att genomföra meningsfulla förändringar utan att ändra huvudmannaskapet:
”Det är faktiskt på ett meningsfullt sätt möjligt att ändra ansvarsfördelningen utan att ändra huvudmannaskapet och på så sätt uppnå en del positiva effekter”, säger han.
Kommittén föreslår även att staten ska få större möjlighet att ingripa mot regioner som inte följer uppsatta regler, exempelvis genom sanktioner.
KD ser framsteg trots motstånd
Trots att majoriteten av partierna är emot ett statligt övertagande, ser sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson (KD) resultatet som ett steg framåt.
”Som kristdemokrat vill jag ju se ett statligt ansvar för sjukvården, ett samlat nationellt ansvar. Men det är en rejäl positionsförflyttning som partierna har gjort”, säger hon.
Hon pekar på förslagen om att staten ska ta ett större ansvar som ett viktigt framsteg.
ANNONS
”Det innebär att vi har en bättre möjlighet att kunna ta kloka steg framåt.”
Utredningens slutsatser
Kommittén tillsattes i juni 2023 med uppdrag att analysera för- och nackdelar med ett statligt huvudmannaskap för den regionalt finansierade vården.
Något förslag om ett helt statligt ansvar lämnas inte – snarare avråder man från det.
Däremot föreslås att regeringen går vidare med flera initiativ för att stärka statens roll inom utvalda vårdområden och säkerställa att regionerna följer nationella regler.
Läs mer:
Trängselskatt på E4 för billigare kollektivtrafik till Arlanda
Staten vill pressa fondavgifterna – sparare betalar ofta för mycket
Så får du lägre ränta – utan att förhandla
Från socialistisk förebild till ett land med växande antal miljardärer
Läs mer från E55 - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Paulina Monzón
E55:s ekonomijournalist Paulina Monzón har en gedigen erfarenhet inom svensk journalistik, och har jobbat för både Rapport och Stockholmsnyheterna på SVT Nyheter samt Utrikesdesken på Sveriges Radio. Med erfarenhet av att ha jobbat både som breakingreporter och att göra reportage ute i fält, har Paulina Monzón bemästrat att göra sina artiklar rappa, pedagogiska och aktuella. Hon har alltid läsarupplevelsen och nyttan i fokus.
Paulina Monzón
E55:s ekonomijournalist Paulina Monzón har en gedigen erfarenhet inom svensk journalistik, och har jobbat för både Rapport och Stockholmsnyheterna på SVT Nyheter samt Utrikesdesken på Sveriges Radio. Med erfarenhet av att ha jobbat både som breakingreporter och att göra reportage ute i fält, har Paulina Monzón bemästrat att göra sina artiklar rappa, pedagogiska och aktuella. Hon har alltid läsarupplevelsen och nyttan i fokus.
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
ANNONS