När ekonomin går bra innebär det ofta att de äldre blir kvar i de gamla stagnerande jobben och branscherna, medan de yngre får de nya välbetalda jobben. Men de äldre står i första ledet historiskt sett för att betala för lågkonjunkturerna.
Bilbo Göransson
Uppdaterad: 24 apr. 2025Publicerad: 24 apr. 2025
ANNONS
ANNONS
Mest läst i kategorin
När Sverige gick från jordbrukssamhälle till industrination förbättrades levnadsstandarden dramatiskt. Men för äldre personer innebar omvandlingen stora ekonomiska svårigheter. Det visar en ny avhandling från Umeå universitet.
Dennis Fahlgren, ekonomhistoriker vid Umeå universitet, har undersökt hur äldre människors försörjningsmönster förändrades mellan 1890 och 1955 i Västerbotten. Resultaten avslöjar att äldre ofta halkade efter när yngre generationer fick nya möjligheter i de snabbt växande industri- och tjänstesektorerna.
MISSA INTE: Varningen: Extremt elpris väntar i vinter, menar expert
Äldre blev kvar
”Äldre blev kvar i branscher som stagnerade, till exempel jordbruk, hantverk och hushållsarbete. Yngre personer flyttade däremot in i bättre betalda jobb inom industrin. Det ledde till att äldre tappade ekonomiskt jämfört med yngre generationer”, säger Dennis Fahlgren.
Tidigare förlitade sig äldre i hög grad på familjen för sin försörjning. Men migrationen och urbaniseringen förändrade förutsättningarna drastiskt. Många unga flyttade till städer för att jobba i industrin, vilket minskade möjligheten att hjälpa sina äldre föräldrar. Detta blev särskilt påtagligt på landsbygden.
ANNONS
Familjens roll
”Familjens roll i försörjningen minskade kraftigt. Samtidigt minskade antalet giftermål och födelsetalen sjönk, vilket ytterligare försämrade möjligheterna för äldre att få stöd inom familjen”, säger Fahlgren.
När tidigare generationer saknade både arbete och familjestöd återstod fattigvården. Detta var dock ett stigmatiserat system som dessutom ledde till att de förlorade sin politiska rösträtt och riskerade dåliga levnadsvillkor på fattighus.
ANNONS
Vändningen och folkhemmet
Först 1948, när den nya folkpensionen infördes, förändrades situationen markant.
”Folkpensionen innebar en tydlig förbättring. Äldre behövde inte längre vara beroende av sina familjer eller marknaden för att få en dräglig levnadsstandard. Pensionsreformen blev avgörande för att minska äldre människors fattigdom och utsatthet”, förklarar Fahlgren.
Avhandlingen bygger på omfattande historiska data från Västerbotten, som tydligt visar hur den snabba ekonomiska och sociala omvandlingen påverkade människors liv. För äldre blev industrialiseringen inte bara ett steg mot välstånd utan också ett hot mot ekonomisk trygghet.
”Resultaten visar att industrialiseringen hade komplexa konsekvenser. Även om många fick det bättre ekonomiskt, så fanns det grupper som halkade efter, särskilt äldre. Det är viktigt att förstå dessa historiska samband för att bättre kunna hantera dagens utmaningar med åldrande befolkningar”, säger Dennis Fahlgren.
Läs mer om ekonomi:
Varningen: Extremt elpris väntar i vinter, menar expert
Riksbanken säger nej till bitcoin
Varför fungerar inte Bank-ID utomlands?
ANNONS
Regeringen och SD: 600 000 per familj i höjda bidrag för invandrare
Hela listan: Marabou krymper dessa chokladkakor och Aladdin-askar
Easypark skor sig på förarnas okunskap: Tjänar 100 miljoner
Läs mer från E55 - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Bilbo Göransson
Redaktionschef Bilbo Göransson på både News55 och E55 har arbetat som journalist i tio år på radio, TV och flera tidningar, bland annat på DN och UNT, och har erfarenhet som både reporter, webbredaktör och ekonomiredaktör.
Bilbo Göransson
Redaktionschef Bilbo Göransson på både News55 och E55 har arbetat som journalist i tio år på radio, TV och flera tidningar, bland annat på DN och UNT, och har erfarenhet som både reporter, webbredaktör och ekonomiredaktör.
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
ANNONS