Trots låg officiell inflation ser hushållen nattsvart på ekonomin. Förklaringen kan ligga i en känsla av att priserna fortsätter stiga – långt mer än vad statistiken visar, menar ekonomireportern Andreas Cervenka.
Paulina Monzón
Uppdaterad: 06 juni 2025Publicerad: 06 juni 2025
ANNONS
ANNONS
Mest läst i kategorin
Den svenska ekonomin har svårt att komma på fötter. Enligt den senaste BNP-siffran krympte ekonomin med 0,2 procent under första kvartalet 2025 jämfört med slutet av 2024 – ett bakslag som få ekonomer räknade med. Många hade hoppats att 2025 skulle bli ett vändningsår efter en längre lågkonjunktur, men så verkar det inte bli.
En tydlig orsak till den svaga utvecklingen är att hushållen inte spenderar, skriver Aftonbladets ekonomireporter Andreas Cervenka. Konsumtionen ligger kvar på samma nivå som för fem år sedan, enligt Statistikmyndigheten SCB. Konjunkturinstitutets konfidensindikator visar också att svenskarnas syn på ekonomin är dyster – i nivå med finanskrisens mörkaste dagar 2008–2009.
MISSA INTE: Expert: Bostadstillägg en ”sten i skon” på svensk pension
Upplevd inflation långt högre än den faktiska
Enligt officiell statistik från SCB är inflationen nästan borta. I april låg konsumentprisindex på blygsamma 0,3 procent. Men frågar man hushållen är bilden en helt annan. I Konjunkturinstitutets enkätundersökning svarar svenskarna att de upplever inflationen som nästan 16 procent.
Det är ett enormt glapp – ungefär 15 procentenheter – mellan faktisk och upplevd inflation. Även förväntningarna på framtiden skiljer sig åt: medan experter på finansmarknaden tror på en inflation runt 2 procent de kommande åren, tror hushållen att den ligger nära 9 procent om ett år.
Sådana skillnader är inte nya, men just nu är gapet ovanligt stort, menar Cervenka.
ANNONS
Varför känns allt dyrare?
Det finns flera förklaringar till att svenskarna känner att inflationen fortfarande är hög – trots att den statistiskt sett har avtagit.
ANNONS
Forskning visar att människor lägger störst vikt vid priser på varor de köper ofta, särskilt mat och energi – just de varor som steg kraftigt i pris efter pandemin och Rysslands invasion av Ukraina. Och även om andra priser har fallit, så tenderar vi att förbise det.
En annan faktor är att vi jämför dagens priser med hur det såg ut innan inflationen tog fart, vilket gör att prishöjningarna fortfarande känns färska. Matpriserna är exempelvis enligt SCB 30 procent högre än de var i början av 2022 – en förändring som fortsätter prägla svenskarnas upplevelse av ekonomin.
Känslan påverkar ekonomin
Att hushållens uppfattning om inflationen avviker så kraftigt från experternas syn brukade tidigare ignoreras av ekonomer och beslutsfattare. Men enligt Riksbanksledamoten Anna Breman har man börjat tänka om.
Hushållens känsla av dyrtid påverkar nämligen hela ekonomin – hur mycket som konsumeras, hur mycket som sparas och hur investeringar görs. Får människor för sig att priserna bara kommer fortsätta stiga, så påverkar det deras beteende negativt, även om inflationssiffrorna säger något annat.
En återhämtning kräver mer än statistik
Den negativa stämningen bland hushållen förklaras också av flera svaga år för både handeln och bostadsmarknaden. Med låg konsumtion och fallande efterfrågan på bostäder får ekonomin ytterligare bakslag.
Historiskt vet vi att inflationschocker sätter sig djupt. I delar av Tyskland som drabbades av hyperinflation på 1920-talet finns fortfarande ett starkt inflationsmedvetande – ett sekel senare.
ANNONS
I Sverige är vi förstås inte där, men situationen illustrerar ett tydligt behov: förtroendet för ekonomin måste återställas. Och ett konkret steg vore, enligt Andreas Cervenka, att matbutiker faktiskt börjar sänka priserna i sommar.
”Känn ingen press,” skriver han ironiskt – men budskapet är tydligt.
Läs mer:
Trängselskatt på E4 för billigare kollektivtrafik till Arlanda
Dyrare mat kan bli följden när återvinningen förenklas
Staten vill pressa fondavgifterna – sparare betalar ofta för mycket
Så får du lägre ränta – utan att förhandla
Läs mer från E55 - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Paulina Monzón
E55:s ekonomijournalist Paulina Monzón har en gedigen erfarenhet inom svensk journalistik, och har jobbat för både Rapport och Stockholmsnyheterna på SVT Nyheter samt Utrikesdesken på Sveriges Radio. Med erfarenhet av att ha jobbat både som breakingreporter och att göra reportage ute i fält, har Paulina Monzón bemästrat att göra sina artiklar rappa, pedagogiska och aktuella. Hon har alltid läsarupplevelsen och nyttan i fokus.
Paulina Monzón
E55:s ekonomijournalist Paulina Monzón har en gedigen erfarenhet inom svensk journalistik, och har jobbat för både Rapport och Stockholmsnyheterna på SVT Nyheter samt Utrikesdesken på Sveriges Radio. Med erfarenhet av att ha jobbat både som breakingreporter och att göra reportage ute i fält, har Paulina Monzón bemästrat att göra sina artiklar rappa, pedagogiska och aktuella. Hon har alltid läsarupplevelsen och nyttan i fokus.
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
ANNONS