Tusentals kunder får nej till ersättning av banken efter att deras konton plundrats av bedragare. Men de kan mycket väl ha rätt till pengarna, enligt en granskning.


Mest läst i kategorin
Tusentals bankkunder som tidigare fått nej till ersättning kan i själva verket ha rätt till pengar tillbaka.
Det rapporterar Svenska Dagbladet i en stor granskning.
MISSA INTE: Expert: Mer pengar på kontot – ändå lägre pension
Äldre hårt drabbade av bedragare
Vishingbedrägerier, där bedragare ringer upp och lurar till sig inloggningsuppgifter, har registrerats av Polisen vid över 100 000 anmälningar mellan 2019 och 2024. Förlusterna för de drabbade uppgår till över två miljarder kronor.
Många av offren är äldre. I en aktuell rättegång i Eskilstuna tingsrätt, där tre personer dömdes till fängelse, var bara tre av de åttio brottsoffren under 60 år.
Senaste nytt
HD-domen som ändrade allt
Fram till sommaren 2022 fick de flesta som utsatts för bedragare nej till ersättning. Bankerna ansåg att kunder som lämnat ut sina uppgifter agerat ”särskilt klandervärt” och därför fick bära hela förlusten.
Men i juni 2022 kom en dom i Högsta domstolen som förändrade allt. Domen höjde ribban för vad som anses särskilt klandervärt, och bankerna har åtagit sig att följa den nya praxis som nu gäller.
”Kunderna har fått bära förluster som banken borde ha tagit”, säger Cecilia Tisell, Konsumentombudsman, till Svenska Dagbladet.
Bankerna passiva mot bedragare
Trots domen har bankerna inte på eget initiativ kontaktat de kunder som utsatts av bedragare, och som tidigare nekats ersättning. Sex av sju storbanker – bland annat Swedbank, SEB och Nordea – säger i stället att kunderna själva måste höra av sig. Endast Handelsbanken uppger att de har gjort en egen genomgång av gamla ärenden, men utan att redovisa hur många som fått ersättning.
Nordea menar till exempel att varje fall måste prövas individuellt:
”En generell uppmaning blir då svår eller kan vara direkt missvisande då omständigheterna kan skilja sig mellan olika bedrägerier”, skriver bankens pressansvarige Hugo Laigar i ett mejl till SvD.
Uppmaningen: begär omprövning
Enligt polisens statistik kan det röra sig om runt 30 000 kunder som begärt ersättning före domen och fått nej. Summorna handlar om 700–800 miljoner kronor.
”Det är framför allt många äldre som har drabbats och det skulle förvåna mig om särskilt många känner till den här HD-domen”, säger Cecilia Tisell till tidningen.
Hon uppmanar därför bankkunder att begära omprövning. Om banken säger nej en andra gång går det att anmäla ärendet till Allmänna reklamationsnämnden, ARN, inom två månader.
Läs mer om ekonomi:
Expert: Mer pengar på kontot – ändå lägre pension
Festival för pension: 500 nyblivna pensionärer fyllde Stureplan
Pensionsmyndigheten: Därför lönar det sig att plugga mitt i livet
ISK: Höjd skatt med 1 017 kronor – om du har så här mycket

Redaktionschef Bilbo Göransson på både News55 och E55 har arbetat som journalist i tio år på radio, TV och flera tidningar, bland annat på DN och UNT, och har erfarenhet som både reporter, webbredaktör och ekonomiredaktör.

Redaktionschef Bilbo Göransson på både News55 och E55 har arbetat som journalist i tio år på radio, TV och flera tidningar, bland annat på DN och UNT, och har erfarenhet som både reporter, webbredaktör och ekonomiredaktör.