Läsaren Maria frågar E55 varför bostadsrättsägare får ett sämre skydd av Pensionsmyndigheten än de äldre som har hyresrätt istället.
Bilbo Göransson
Uppdaterad: 15 juli 2025Publicerad: 14 juli 2025
ANNONS
ANNONS
Mest läst i kategorin
Varje vecka får E55 mejl från läsare med frågor om olika ämnen som berör äldre svenskars privatekonomi. De flesta frågorna rör pension och skatter, men alla frågor är välkomna. Mejla din fråga till redaktionens mejladress.
”Som jag har uppfattat det kan den som hyr sin bostad få högre bostadstillägg än den som äger sin bostad”, skriver Maria till E55.
Detta eftersom en hyresgäst betalar hyra mot att hyresvärden utför reparationer, underhåll och får kapitalavkastning.
MISSA INTE: Knepet: Då behöver du bara betala 7 procent skatt på din lön
Olika reparationsbehov, samma stöd från Pensionsmyndigheten?
Den som har bostadsrätt, äganderätt eller liknande förväntas göra reparationer och underhåll av sin bostad, skriver Maria till redaktionen. Men eftersom pensionärer betalar så låg skatt kan de inte räkna med någon ersättning via ROT-avdraget. Man betalar helt enkelt för låg skatt för att alls komma upp i de beloppen.
Om en pensionär med ett gammalt hus får ett läckage så att delar behöver bytas ut, så kan man inte få ersättning för detta via bostadstillägget. Men Försäkringsbolaget ersätter inte heller reparationer för värmesystem äldre än 15 år. Och ROT-avdraget är som sagt inte aktuellt.
”Men utan värmesystem går det inte att bo i huset”, skriver Maria.
ANNONS
Ska vara rättvist
ANNONS
Pensionsmyndigheten beräknar svenska pensionärers rätt till ersättning utifrån ett par föreskrifter: Pensionsmyndighetens föreskrifter (2010:6) om beräkning av bostadskostnad i ärenden o m bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd (PFS 2019:1).
I dessa underlag framgår att Pensionsmyndigheten har ett antal schablonbelopp att förhålla sig till, som i sin tur fastställts senast i PFS 2024:6.
Om du har en hyresrätt så ingår oftast de kostnaderna som har med underhåll att göra in i hyran, och då behövs ingen schablon. Men om du bor i villa eller radhus, eller en hyresrätt eller bostadsrätt där de sakerna inte ingår, så används PFS 2024:6.
Schablonbeloppen är fastställda till ett belopp per kvadratmeter boyta och år och är samma för hela landet.
Pensionsmyndigheten: Samma schablon oavsett bostadsform
Sebastian Rylander Misgeld är kommunikatör på Pensionsmyndigheten.
”Schablonbeloppet är avsett att täcka kostnader för bland annat vatten, avlopp, sophämtning, underhåll och försäkring”, säger han till E55, och fortsätter:
”När det kommer till kostnad för en bostads uppvärmning ska beräkningen göras utifrån boytan och uppgår till olika belopp för skilda delar av landet. Sverige har delats in i fyra temperaturzoner när det gäller kostnad för uppvärmning. Schablonbeloppen är de samma oavsett om det rör sig om en hyrd bostad eller småhus.”
Därför blir beloppen olika
ANNONS
Även om beloppen är samma för både hyresgäster och bostadsrättsägare, så gör den största skillnaden vilken inkomst man har. Dessutom påverkar om du har tillgångar hur högt bostadstillägg eller äldreförsörjningsstöd du kan få.
Har du din egen läsarfråga som du vill mejla in? Vi tar gärna emot din fråga via vår mejladress..Vi svarar på alla läsarfrågor i tur och ordning, men eftersom vi får in så många kan det dröja några dagar innan just din fråga blir besvarad.
Läs mer om ekonomi:
28 000 höginkomsttagare får garantipension
Många svenskar vet inte att de har tjänstepension: Så går det till
Dolda avgifter på bredband – ”som en osynlig extrahyra”
Expert på arv svarar: Vem ärver huset utomlands?
Läs mer från E55 - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
ÄldreförsörjningsstödAllmän pensionBostadsrättBostadstillägggrundskyddHyresrättLäsarbrevPensionPensionsmyndigheten
Bilbo Göransson
Redaktionschef Bilbo Göransson på både News55 och E55 har arbetat som journalist i tio år på radio, TV och flera tidningar, bland annat på DN och UNT, och har erfarenhet som både reporter, webbredaktör och ekonomiredaktör.
Bilbo Göransson
Redaktionschef Bilbo Göransson på både News55 och E55 har arbetat som journalist i tio år på radio, TV och flera tidningar, bland annat på DN och UNT, och har erfarenhet som både reporter, webbredaktör och ekonomiredaktör.
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
ANNONS